Omvärldsbevakning i koncentrerat format

Pacsystem har under två heldagar deltagit i Top Packaging Summit, ett av de större eventen i Sverige som fokuserar på förpackningar och områdets nyheter och utveckling.

Årets huvudteman var:

– Packaging innovation for a demanding future. Is evolution fast enough?
– Packaging, “The silent salesman” and the ultimate marketing tool.
– Food waste – a luxury we cannot afford and a value chain challenge.
– Technology adding real consumer value and brand loyalty.

Hela eventet inleddes med två omfattande förpackningsanvändare, Marks & Spencer och Carlsberg. De delade med sig av sin syn på förpackningens värde. Det de efterlät var en ytterligare förstärkt känsla av att förpackningen idag är en del i en produkt eller ett helt varumärkes framgång eller flopp. Förpackningen måste ha en kulturell, känslomässig och funktionell anpassning. Och lyckas man med det så har man en ökad sannolikhet till framgång av en ny produkt, uppdaterad produkt, re-lanserad produkt. Än viktigare är det om man arbetar i en reglerad bransch (Carlsberg, alkohol) så att man trots marknadsbegränsande marknadsföring ska synas och märkas. Förpackningen blir då ofta det primära marknadsverktyget.
Så vad tror oraklet i Delfi om framtiden, bortom 2016, om där finns något? Studier visar att ”Discount retailing” ökar mycket och mest. I Tyskland exempelvis så säljs 40% av dagligvaruprodukter genom discount retailing. Vilket ju givetvis har en påverkan på förpackningen (som ofta exponeras direkt i butik, både primär- och sekundäremballaget). Emballaget skall vara ”shelfready”, kunna presenteras snygg på pall, kostnadseffektivt genom att vara exempelvis lättviktigt.

Private label och tekniska framsteg
Private label uppgår i vissa ledande länder till 40% av utbudet, medan det i Norden rör sig kring 25%. Private label innebär många saker, och för förpackningsproducenterna innebär det att detaljhandeln är delaktigare i förpackningsutformningen. Det innebär också att andra märken, ej private label, har svårare att få tillgång till de mest attraktiva exponeringsytorna då det ofta är förbehållna de egna varumärkena, primärt. Vilket ökar pressen på innovation för varumärkesägarna.
Oraklet siar också om förpackningsindustrins tekniska framsteg. Användandet av tekniskt innovativa förpackningar ökar, men det tar sin tid tills de uppnår stor kommersiell framgång. Några kul exempel på innovation finns att läsa om längre ned i texten.
”Online non-grocery retail packaging” är också en ökande företeelse som börjar och behöver bli, mer sofistikerad. Det ska vara lätt att återsända då det handlar om ca 30-40% som skickas tillbaka (för om det inte går eller man får så kommer inte online shopping av icke-dagligvaror att växa. Slutbeslut vill man kunna ta efter att ha känt och klämt.
Vad gäller online shopping av dagligvaror så är det fortfarande en liten andel som handlas så. Men det betyder ju därmed samtidigt att det fortfarande har stor potential. Leveranstidpunkter, leveranskostnad m.m. måste nog gnuggas ett varv till innan det exploderar. Kreativa affärsmodeller, kreativa samarbeten…

Miljömässig hållbarhet
Vad säger Framtiden om miljömässig hållbarhet? Det är en fråga i huvudsak driven av konsumenter och lagstiftning. Kravet på förpackningsbranschen är inget onödigt packande, lättare förpackningar, smartare etc. Och, som sig bör, så ska förpackningens tillförsel (hållbarhet och matsvinn och därmed ekonomi och miljö) överstiga värdet av dess förbrukning (på samma miljö, ekonomi etc).
Det skrevs ovan i texten om innovation som en nödvändighet. Två exempel på det är Grasshopper foods och Kortec. Grasshopper foods har utvecklat en förpackning som reser av varmt vatten. Dvs den är platt när du transporterar den, och när du tillsätter vatten så blir den en behållare för det innehåll som valts. Soppa, nudlar eller annat gott. Pizza? Samma bana, innovation, har Kortec valt. De har under manga år utvecklat konserver, av plast. Det vill säga att de är transparenta, men med ett vanligt konservlock. De ska ge samma hållbarhet som traditionella konserver, men man kan innan man öppnar, eller köper, se så att innehållet är så vackert som man vill ha det. Dock nog inte ämnat för alla typer av innehåll.

Mijöfrågor en betydande del av konferensen
Givetvis var miljöfrågor en betydande del av konferensen. Bioplaster växer, men, utgör fortfarande mindre än 1% av den totala plastmängden. Bioplaster kan vara biobaserade eller bionedbrytbara, eller båda. Men det är inte automatiskt det ena om det är det andra. De flesta alternativ på den kommersiella marknaden är det ena eller det andra. En annan fråga är vad som får marknadsföras som en bioplast. Det är ännu ej reglerat men CEN arbetar på det. Men utgångsläget idag är att Triaden är uppfylld. Det följer en standard, det är certifierat av tredje part, och det är korrekt märkt.
Enligt en doktor på KTH så kommer bioplasterna att utgöra 2-4% av det totala användandet om några år. Idag används 4% av världens olja till polymera material (plaster), av dessa 4% så används 38% till förpackningar. Om det är mycket eller lite är dock egentligen inte viktigt. Viktigt är att se om det finns alternativ, oavsett om det är mycket eller lite.
Alternativen idag är många. Stärkelsebaserad plast av termoplastisk stärkelse eller blandningar av stärkelse med traditionella polymerer som PE, ecoflec etc. Bakterier, dvs polymerer baserade på bakterier (snälla sådana dock). Det finns vidare PLA, PBS, BIO-PET, Bio-PE och forskning att få fram polymera material baserade på gluten, hemicellulosa, nanocellulosa. Så det rör sig, och alla kan vi ju bidra för att det ska röra sig mer och snabbare. Både som konsumenter och näringsidkare bör vi alla försöka göra vårt bidrag.

Förpackningen bör bidra till positiva effekter
Förpackningen ses ofta som en miljöbov, och det kan den också vara. Om du använder för många förpackningar, för mycket material, onödigt miljöbelastande material. Grunden i alla diskussioner och debatter bör ju vara vad totalkostnaden är mot vad nyttan och besparingen är i fråga om miljö, ekonomi etc.
Vi är ganska snart 10 miljarder människor på jorden. Vad händer då med behovet av mat, och därmed förpackningar, och hur hanteras de, och hur hanterar vi matsvinnet (som är stort trots att behovet av mat är stort)? Vi kastar 1 av 4 matkassar som vi tar hem. Ca 28% av jordens yta är använd till odling vars produkter vi kastar. Matsvinnet motsvarar en daglig frukost för 7,3 miljarder människor i ett år. Så, en förpackning ska spara mer än den kostar. Den ska antingen bidra till att innehållet kan transporteras säkert och hygieniskt dit det behövs. Eller förlänga livslängden så att innehållet med högre sannolikhet hinner konsumeras. Bidrar förpackningen inte till sådana positiva effekter, så ska den inte vara där. Om den bidrar, använd den på det sätt som främjar matsvinn eller något annat viktigt.
Återvinning är en annan aktivitet som är viktig för miljöpåverkan. I Sverige är vi tämligen duktiga på detta, i synnerhet vad gäller papper och kartong. EU:s mål är att 60% återvinns, i Sverige återvinns 83%. Målet för plast är 36%, men egentligen, varför inte 63%, eller 85%?

Vad gäller matsvinnet, som måste minska, så pågår på Lunds Universitet ett mycket intressant projekt om dynamisk hållbarhetsindikator. Istället för ett statiskt hållbarhetsdatum (bäst-före-datum) som inte tar någon hänsyn alls till innehållets kvalitet, så håller man på att utveckla en modell som med hjälp av indikatorer och sensorer och prediktiva modeller anger varans skick att ätas. Läs gärna mer på www.dynahmat.com. Vi ska inte kasta ätbara saker!

Och vår omvärldsbevakning fortsätter…

 

Pacsystem på Linkedin

Följ oss gärna på LinkedIn och få de senaste uppdateringarna.

Senaste inläggen

Kontakta oss

Adress: Knut Påls väg 2
256 69 Helsingborg
Telefon: +46 (0) 42-38 85 30
Fax: +46 (0) 42-38 85 49